Isen tog luften ur syndromet

Under spinnsäsongen genomsyras min vardag av fiske. När jag inte är ute på sjön under helgen försöker jag hinna med ett litet åpass efter jobbet i veckorna. Då jag jobbar ensam i köket, och även äter lunch allena, sitter jag då framför datorn med fiskesnack eller fisheco som sällskap. Innan jag ska sova om kvällarna ligger jag i sängen med datorn och tittar på fiskefilmer på Youtube. Däremellan hinner jag förstås också att hålla koll på alla trevliga fiskare och betesbyggare som jag följer på Instagram. Och sedan bloggar jag ju också om mitt fiske.

Klassisk motljusbild från tidig vår 2014. Syndrompappa lyckades locka med
sig två motvilliga barn i båten med hjälp av varm choklad och kakor.

Men när isen lade sig i början av december var det som att luften helt gick ur mig och min fiskevardag. Av ovan nämnda saker är det enda som nu kvarstår att hänga med lite på Instagram. Intresset svalnade och syndromet gick i ide. Min teori är att det rör sig om en självbevarelsemekanism. Jag vill spinnfiska men kan inte och då tonar försvarshjärnan ned mitt fisketokiga intresse för att jag inte ska bli precis just det; tokig.

Nu är det förvisso så att fisket naturligtvis kan fortsätta även på vintern, från isen. Problemet är bara att jag inte tycker att det är så kul, vare sig att frysa eller att angla (ismete har jag aldrig provat men skillnaden mellan det och angling är ju inte så stor).

Snart dags för dessa...

Det som inte riktigt är min grej är passiviteten i denna typ av fiske. Jag vill dänga, lirka in beten i gluggar, lura gäddan med konstgjorda beten som presenteras på rätt sätt. Att släppa ned ett naturligt bete med en eller flera krokar i ett ishål för att sedan sätta sig och vänta is not my cup of tea. Detta till trots så ska jag ändå ut på lördag och angla. Och jag ser verkligen fram emot det. Det var många år sedan jag provade senast och en ny bekantskap ska följa med ut, Aleksander. Det ska bli trevligt och vem vet, kanske isfiske faller ett syndrom på läppen?

Skitfiske på er, så länge!

P.s

Det är många bloggare som sammanställer årskrönikor över den gångna säsongen så här i slutet av året. Jag råkade göra det redan i början av december. Har ni missat min krönika över gäddor under 2014 så hittar ni den här.

   

God Jul!

Nu stundar härliga familjedagar med allt vad det innebär. Fisket och bloggen läggs på is men vaknar åter till liv helgen 3-4 januari, om inte förr. Då ska mina dammiga angeldon få rastas på mitt hemmavattens frysta yta. Tills dess önskar jag:

... och gott nytt år samt skitfiske på er, så länge!

Säsongsavslut?

Efter ett plötsligt besök av plusgrader uppenbarade sig en chans till ännu ett kort åpass efter jobbet denna fredag den 19:e december (kanske säsongens sista?). Det blev som vanligt en knapp timmes fiske och det var trögt i det iskalla vattnet. Som så ofta gick det dock att lura några stela och feta 2-kilosgäddor.

Mcmanus Tail gjorde sitt jobb!

Det vankas kallare väder och angelsfisket närmar sig. Efter helgerna ska jag ge mig ut och en ny bekantskap som bor i trakten (och som läser bloggen), Aleksander, ville följa med. Trevligt!

Jag håller på för fullt och hottar upp donen med ny lina, tafsar och nya krokar. Snart är jag redo men en osäkerhet har krupit fram. Det gäller själva tacklet, huruvida det duger eller inte. På rullarna sitter klassisk blå "angellina", ca 20 meter. Linan är sedan fäst direkt i tafsens ögla med sänken fastsatta på slutet av linan. I tafsens andra ände sitter en fjäderring (så att man enkelt kan byta krok) och sedan en trekrok, storlek 1.

Osäkerheten rör dels sänkena, om de kanske skulle sitta på tafsen istället? Men också huruvida en trekrok räcker och om de är i rätt storlek? Förhoppningsvis duger det för jag har svårt att hinna ändra tacklena innan det är dags. Nåväl, det visar sig efter första passet.

Skitfiske på er, så länge!

      

Old school-isfiske

Trots att jag är spinnfiskare in i märgen äger jag faktiskt ett gäng angeldon som införskaffades av mig och Freddan för snart tjugofem år sedan. Under de senaste femton åren har de använts två gånger, tror jag.

14 don som ska få ny lina och krokar

Förra året, vid denna tid, sneglade jag på donen och tänkte; nja, kanske det... men det blev aldrig något på grund av den milda vintern (i kombination med bristande motivation). Det hjälpte inte heller att isborren fanns hos Freddan, över 40 mil bort. Men nu är borren hos mig och då ska donen få vakna till liv igen. Ny lina har införskaffats, mindre trekrokar har lokaliserats i äldre lådor och tafsar är nu tillverkade.

Bor man i norra uppland och har lite kontakter lyckas man också få tag på hel strömming att lägga i frysen. Så nu är det bara att vänta på något tjockare is och sedan ska de gamla (och något begränsade) angelkunskaperna åter få vädras. Jag måste bara lyckas ragga med mig någon ut på isen. Det är jobbigt att sätta upp alla donen själv (och borra hålen) plus att det är ju dumt att vara ensam om det skulle råka bli dopp i isvak. Det får ju också gärna vara någon med mer isfiskevana än vad jag har så fångstchanserna ökar samt att man kanske kan lära sig något på kuppen.
Varför inte använda rullar och spön, kanske ni undrar? Jo, det är av den enkla anledningen att jag inte är en isfiskare. Visst tycker jag att det är roligt men mest handlar det om att stilla en abstinens och att få komma ut på sjön en vacker vinterdag. Till sådant fiske duger angeldon utmärkt.

Skitfiske på er, så länge!

    

Förfrusna gäddor och årets sista dopp

Det var en vacker morgon denna lucialördag. Solen lös på den nyss sjösatta gummijollen och ett påpälsat syndrom skulle ut på säsongens förmodligen sista spinnpass från båt.

Förutsättningarna var inte så värst goda. Sol, stiltje, kallras under natten och det lägsta lufttrycket på länge (987). Det struntade jag fullkomligt i då det vankas kallare väder snart så detta kanske var sista chansen att ta sig ned till åmynningen. Precis som i våras tuffade jag ned längs ån med min lilla Mercury 2,2:a. Vattenståndet var lågt men det var körbart hela vägen. Åtminstone ned till träden som växt ut över vattnet strax innan mynningen. Väl på plats kunde jag konstatera att det fanns en liten "pool" med öppet vatten i inloppsviken, precis som jag hade gissat.

Det var vansinnigt grunt däremot, max 40 cm. På beteslåset hamnade en glittrig Big Mcmanus Tail som är riktigt grundgående.

Därefter provade jag den mindre Mcmanusen som jag ropade in på Karma, sedan en vanlig Hippishake, Hippishake curly, Mcrubber och slutligen blå/vit Wingman. På den sistnämnda kom dagens första och enda hugg. Ett kraftfullt sådant som ändå var halvhjärtat då gäddan snabbt skakade sig loss. Jag förflyttade mig runt i poolen och i området runt mynningen men lyckades inte locka fler gäddor trots att jag såg deras närvaro. Efter en timmes fiske skrek både frusna fingrar och kaffetarmen i kör så det fick bli fikarast.

Nybryggt kaffe i båten är ett måste i kylan.

Medan jag satt och drack den ljuvliga, varma drycken hörde jag röster på sjön. Men, vad fasen det är ju is på hela sjön! Och väldigt svag sådan, hann jag tänka innan jag såg de två lirarna som var ute på långfärdskridskor. Isen kan inte vara mer än 3-4 cm efter veckans plusgrader men de hade vågat sig ut. Galningar, tänkte jag samtidigt som jag antog att de sa minst detsamma om mig.

  

Efter kaffet fiskade jag vidare en stund och provade lite olika beten och tekniker men gäddorna var som helt förfrusna. De ville inte alls äta, åtminstone inte det jag serverade. Det blev färd tillbaka upp längs ån istället. När jag kom fram till platsen där jag sjösatt inleddes en trivsam avslutning på mitt första bompass på länge. 

Strandkanten består av grästuvor och vissen vass och när jag skulle gå iland kände jag med foten om det skulle bära. Japp, det här känns stadigt, tänkte jag och lade full tyngd på den vänstra foten som genast sjönk igenom tuvan och försvann ned i det iskalla vattnet. Då tyngden var lagd åt det hållet så drogs liksom resten av mig med i bara farten. Innan jag visste ordet av låg jag i ån med vatten upp till grenen men snabbt som blixten lyckades jag häva mig upp på land. Med en känsla av misslyckande drog jag upp jollen, lastade i allt i bilen och tackade tyst Pinewood för väl konstruerade byxor som förvisso var dyngsura men som inte släppt in något vatten till de underliggande delarna. Tur åtminstone att det hända i slutet av passet och inte i början. Brallorna höll vätan ute så jag passade på att fiska lite till i ån innan det var dags att åka hem. Tyvärr fanns det inga hungriga och lättlurade gäddor där heller denna lucialördag. Men jag fick ju i alla fall ta årets sista dopp. Alltid något!

Skitfiske på er, så länge!

  

Utspridda luckor

Frostbiten å med jagande gäddor. Bilden
tagen samma tid förra året.

Det blir inte så mycket fiske nu i dessa juletider. Isen ligger på sjön (åtminstone delvis) och ån har sina naturliga begränsningar. På två veckor har det endast blivit två mycket korta turer till ån så idag var det bara tvunget att bli en tredje. Med en dryg timme till förfogande kastade jag mig ur bilen och roddade iordning grejorna med karate-hastighet. Men när jag väl lyfte spöt och drog iväg det första kastet så infann sig lugnet i kroppen, harmonin.

Först började jag med nyförvärvet; den sjukt snygga Mcmanus-Tailen som jag ropade in på Karma-auktionen. Ett bete som kommer att vara grymt när vårsolen tittar fram men som visade sig vara lite för mörkt i det grumliga vattnet under den blytunga himlen. Istället åkte min Dofftail återigen på beteslåset. Den lysande gula tail som numera åker efter lockar verkligen till hugg i mörkret.

En tjock och otroligt köldstel gädda på ca 3,5 kg
inhalerade betet efter ett par kast.

Samma gädda, efter operationen...

Det var som alltid en fröjd att få kasta en liten stund innan verkligheten och dess eftermiddagssysslor gjorde sig påminda. På väg hem svängde jag förbi båtplatsen för att kolla isläget. Under veckan som gått har stora delar av sjön gått upp i blåsten men den skyddade viken där båten ligger brukar alltid ha en tunn hinna kvar. Mycket riktigt var det så, även denna gång. Tråkigt, då jag hade tänkt att sjösätta gummijollen där i morgon när ordinarie båt ligger uppe inför vintern. Det blir istället till att sjösätta i ån, tuffa ned till åmynningen och testa ett område jag knappt fiskat i sedan i våras. Det beror till största del på vattennivån. I mynningen är det löjligt grunt och nu är dessutom vattenståndet lågt. Det kan bli svårfiskat (och även bökigt att ta sig dit) men det ska självfallet prövas. Rapport hur det gick kommer säkerligen i morgon.

Skitfiske på er, så länge!

Över all förväntan

Med risk för att bli tjatig måste jag redogöra för hur det gick på Karmaauktionen som avslutades i förrgår kväll. Jag satt naglad vid datorn den sista kvarten, främst för att följa mitt bud på en Mcmanustail från Caesarlures.

Den främre av de två kommer snart på posten.
Bilden är snodd från Mikaels Instagram.

Nyfiken kollade jag förstås även hur min guidning låg till. Med en minut kvar låg den på 2175. Med en halvminut kvar på 3600 och den slutade på sanslösa 4000 kronor!!!

Med en blandning av chock, lättnad, prestationsångest och ren glädje stammade jag fram resultatet till min familj som redan bänkat sig framför nytt avsnitt av Torpederna. De trodde mig inte först och det var knappt ens att jag själv gjorde det.

Nu återstår bara att skicka ut ett stort tack till vinnarna av auktionen, Tobias och Daniel från Västerås, för er generositet. I vår ska jag göra mitt yttersta för att guida er till ett riktigt bra gäddfiske och håller alla tummar att det också blir så.

Skitfiske på er, så länge!

Liten åtur och upploppet på Karma 14

När isen nu ligger på sjön hade jag inget direkt fiske inplanerat i helgen. Men då en liten lucka uppenbarade sig efter lunch idag blev det en kort tripp till ån istället.

Inbäddad i regn, blåst och ett par plusgrader
flöt hon stilla genom snåren.

Till en början verkade såväl gäddor som betesfiskar sova. Jag fiskade med svävande tailbeten, riktigt långsamt och med många vevstopp. Det kändes som en sådan eftermiddag då man var tvungen att nästan träffa dem i huvudet med betet för att trigga till hugg. Efter att ha fiskat ca 50 meter av ån kom jag till en liten ficka. En inbuktning som även har grenar ned i vattnet. Jag har sällan haft hugg där men denna dag kändes det rätt. Jag pillade in betet mellan några grenar och det small direkt.

Arg tjockis på Dofftail. Maskarna på sidorna (som inte direkt syns
på bild) vittnar om att de är rejält stillastående i det kalla vattnet.

När jag fiskar i ån brukar jag nästan alltid förflytta mig efter ett hugg då jag mycket sällan får fler gäddor på samma fläck. Denna gång var dock undantaget som bekräftade regeln för en snäppet större fisk (max 2,5 kg) högg på nästan samma fläck i kastet efter.

Gummihandskar från Biltema är bra för fingrarna
när man blir tvungen att gälgreppa smågäddor.

Efter andra gäddan började mörkret att smyga sig på och mina sjukligt kalla fingrar ville till bilen. Ett superkort pass var över innan det knappt ens börjat men fiskehungern blev tillfälligt mättad. 

Nu sitter jag vid köksbordet med en kopp kaffe och ser fram emot upploppet av Karma 14. Auktionerna avslutas klockan 20.00 ikväll och det brukar kunna hända lite grejor sista halvtimmen efter flera dagars stillastående. Om någon av er som läser detta mot förmodan inte känner till Tradera-auktionen "Karma" så uppmanar jag er att gå in och kika, men framför allt buda. Det finns många fina beten och guidningar och vartenda öre dessa inbringar skänks sedan till Unicef som i sin tur ser till att barn i nöd får hjälp. Rekordet från förra året på 37 288 kronor är redan slaget. För tillfället ligger summan på strax över 50 000!!! Fantastiskt!

In och buda och skitfiske på er, så länge!

Gäddor under 2014 - en liten sammanställning från mitt hemmavatten

Nu är ju förvisso inte året över ännu men spinnfiskesäsongen verkar däremot vara det. Isen ligger och jag tänkte då att det kunde vara läge att sammanfatta årets spinngäddor. Säsongen började extremt tidigt i år (isfritt redan i början av mars) och förleksfisket var riktigt bra. Jag radar upp gäddorna i den ordning de tidsmässigt fångades. Jag har också valt ut de som är runt metern långa eller som sticker ut av olika anledningar. Fyra av gäddorna är tagna i andra vatten men resten är fångade på mitt hemmavatten. Ett slutgiltigt antal gäddor under 2014 finns inte då jag inte bokför på det viset. Jag vet dock med säkerhet att det är över 250 stycken.

Största gäddan (6 kg och strax under metern) av måååånga under
det riktigt tidiga vårfisket när enbart inloppsviken var isfri. Tog på blå/vit Mcrubber.

Guidad metersfisk på 7 kg fångad av Alexander. Tog på Big Bandit, skitmörten.





Runt 6 kilo och nära metern. Tog på en Dofftail, papegoja.

Metergädda nr 1. Vikt-PB på 9,8 kg. Tog på hemsnidad
Syndrom Tail.

Metergädda nr 2. Utlekt dam som högg på
en SlimJimShad i grön/guld. 

6,5 kg tjockis på 96 cm som högg en Hippishake.

Metergädda nr 3. Med ca 7 kg var denna störst under
en magisk 1,5 timme då 13 gäddor fångades på ett
litet område. Tog på blå/vit Mcrubber.

Ca 6,5 kg från testfiske inför King of Mälaren. Precis under
metern (tror jag), högg på Mctail, red tiger.

Metergädda nr 4. 8-kilos från testfiske inför
King of Mälaren. Högg på Mctail, red tiger. 

Metergädda nr 5. Årets längsta på 107 cm under
King of Mälaren. Högg på Mctail, red tiger. 

Metergädda nr 6. Prick 100 cm utlekt ågädda
som föll för en Dofftail, papegoja.

Megatjock gädda på närmare 7 kg som nog
inte var längre än 95 cm. Högg på spinnerbait.

Metergädda nr 7. Ca 6,5 kilo som högg
på Dofftail, papegoja.

Fisk på 7,3 kg och precis under metern. Högg på spinnerbait.
Denna och de två övre togs på samma pass. Schysst snittvikt!

Release av guidad metersfisk på 6+
som Per tog på en Mcrubber.

Metergädda nr 8. 102 cm slips som inte vägde över 6 kg.
Tog en Hippishake, blå/pearl.

Guidad fisk på knappa metern och 5,5 kg.
Ulf tog den på egenbunden fluga.

Metergädda nr 9. Ca 6,5 kg näckrosgädda.
Högg på Sebile magic swimmer, firetiger.

Metergädda nr 10. Ca 7 kg från Östhammars
skärgård. Högg på Mctail, red tiger.

Metergädda nr 11. 104 cm och sjukligt smal. Tog
på en The Shade, fire tiger. 

Guidad metergädda på 7 kg. PB till Alfred.
Tog på Mcrubber red tiger.

Metergädda nr 12. Runt 6,5 kg. Högg
på Kopyto 6´, röd/vit.

Metergädda nr 13. Prick 100 cm och åtta kilo.
 Högg på Kopyto 6´, röd/vit.

98 cm och knappa 6 kg. Högg
på Mcrubber, grön/guld.

Metergädda nr 14. 100 cm prick och 9,1 kg tjockis. Högg på
min egna Syndrom Tail.

Guidad fisk på ca 105 cm och 7,5 kg. Mikael "Caesarlures"
tog den på sin egna Mcmanus Jerk.

Som ni märker finns det mycket gädda runt metern i mitt hemmavatten men de riktigt stora (över 110 cm och 10 kilo) har under året lyst med sin frånvaro. Jag ska fortsätta mitt sökande efter dem och så länge glädja mig åt 2014 som är mitt bästa gäddår någonsin.

Skitfiske på er, så länge!

 



Isen ligger

I lördags, när jag skulle guida gäster på mitt hemmavatten, hade en tunn hinna is lagt sig natten innan. I ett klassiskt fall av förnekelse tänkte jag att det bara var en högst tillfällig köldknäpp. Men nu har verkligheten kommit ikapp mig (eller snarare tvärtom) och jag inser, högst motvilligt, att säsongen är över. Min kära lilla å rinner ännu fritt genom åkerlandskapet men börjar även hon att bli väldigt nedkyld.

 

Mitt syndrom klarmar sig dock fast vid hoppet. Det ser ut att kunna bli en del plusgrader i mitten av nästa vecka och då kan ju alltid den lilla åbåten sjösättas för en färd ned till inloppsmynningen.

 

 

Då mina kunskaper, utrustning samt även intresse för isfiske är kraftigt begränsade hoppas jag innerligt att vintern blir lika mild som förra året. Annars blir väntan olidligt lång. Men vänder man på steken, och ser det positiva i situationen, så finns det plötsligt mer tid till att åka skidor med barnen, återuppta den slumrande rådjursjakten samt att snickra lite tailbeten och ett kastdäck till båten inför 2015. Allt har sin tid, som det brukar heta.

 

Skitfiske på er, så länge!

 

P.s

Mitt Karmabidrag på Tradera, vårguidningen, är uppe i galna 2025 kronor!!! Långt över förväntan och så jäkla roligt! Dessutom är förra årets Karmarekord redan slaget och då är det ändå drygt fyra dagar kvar. Strålande! 

 

 

 

 

 

Karma14 är igång!

Tryck här för att komma direkt till auktionerna.

 

"Förleksfiske med Fiskesyndrom

 

 Vill du tillbringa en heldag på ett gäddrikt vatten i norduppland under tidig vår 2015? Då är detta något för dig. Ta bilen eller tåget till norra Uppland där jag möter upp dig och en eventuell kamrat (max 2 pers.). Därefter fiskar vi gädda i en grund insjö som håller mycket fisk. Du/ni behöver ha med er egen fiskeutrustning samt flytväst. Beten kan jag låna ut om behov finns. Fika bjuder jag på samt lunch som tillagas i båten. Vidare ska jag göra mitt allra yttersta för att guida till ett riktigt bra gäddfiske.

Nödvändiga kontaktuppgifter tillhandahålls efter avslutad auktion."

Texten ovan står nu att finna på Tradera under Karma, Fiska tillsammans med Anders Perols. Som ni säkert redan vet så är det en veckolång auktion med sportfiskerelaterade prylar och tjänster. Samtliga intäkter skänks sedan till Unicef. Det bete eller den guidning just DU budar på räddar barns liv! Det finns ingenting att tveka över; in och buda! Förra året genererade Karma hela 37 288 kronor! Den summan ska vi sportfiskare hjälpas åt att höja i år!

Skitfiske på er, så länge!