Inloppet - en glädjande besvikelse

Idag tog jag mig äntligen ned till inloppet som jag rekade häromdagen. Nedfallna träd forcerades och gummijolle släpades i vass ett trettiotal meter. Väl framme såg det vansinnigt fint ut med tanke på hur mycket jag saknat synen av en vik med öppet, vindpinat vatten.

Inloppet. Lite längre ut finns viken, även den med öppet vatten.

Då jag inte fiskat i denna del av sjön tidigare hade jag mina farhågor att det skulle vara väldigt grunt. Tyvärr visade det sig stämma och min tidigare glädje utbyttes av en viss besvikelse. I vatten väl under metern med en temperatur runt fem grader står sällan stora gäddor. Efter någon vecka med relativt små gäddor i ån hade jag hoppats på de stora denna dag. Men så skulle det inte bli.

Fisket inleddes med Hippishake från Piggkinglures. Ett större gummibete för de större madamerna och en av mina gummifavoriter. Det grunda vattnet innebar dock problem trots shallow-riggning. Mycket gräs på krokarna men också några gäddor. Sammanlagt fyra upp på detta bete varav största för dagen på knappa fyra kilo. Jag hade lika många tappade och dessutom säkert sex-sju pet. De var riktigt försiktiga, gäddorna. Ett test av ny riggning visade sig också vara mindre lyckad då det sannolikt bidrog till en del tappade gäddor. 

Då gummit inte riktigt lockade gäddorna till matdags så provade jag en TN-Tail från TN-Lures istället. Nu började en riktig jädra gädd-kalabalik. Elva gäddor på mindre än en timme, från ett till tre kilo. Även med detta bete hade jag både tappad fisk och försiktiga pet. Sammanlagt femton gäddor i den grunda viken men storleken uteblev.

Största på TN-Tail, ca 3 kg

Kalabalik i viken

Kall, ganska nöjd och med lite ont i armen begav jag mig hemåt efter 2,5 timmar. Två stopp på vägen i ån gav ytterligare två gäddor i 2-kilos klassen på hippishake. En riktigt rolig tur i de små men vilda gäddornas tecken. Tack till det milda vädret för möjligheten.

Små gäddor men hårda hugg

Annandagen 2013. Smått galet att det finns isfritt vatten i norra Uppland fortfarande. Jag hade lite tid över på förmiddagen och körde ett kort rek-pass inför söndagens fiske. Planen var att ta sig fram till sjöns inlopp med hjälp av min gummijolle.

Landvägen är det omöjligt då det är stora våtmarker och vassar runt om. Efter sjösättning drev jag med strömmen en bit och fiskade av bredare partier och djuphålor. På beteslåset satt den SlimJimShad i grön/guld från TN-Lures som gav fin utdelning senaste turen när solen tittade fram. Samma väder denna morgon, alltså samma bete.

Efter ett par kast bara small en 2-kilos på stenhårt. Våldsam och hungrig som bara en gädda kan vara. Jag tuffade vidare ner längs ån och drog ett par till smågäddor runt 1,5 kilo.
Det blev bitvis riktigt trångt att ta sig fram, med grenar ut över vattnet och nedfallna träd.

Efter en dryg kilometer började jag närma mig inloppet. Förväntansfull att det skulle vara öppet vatten en bit. Att det kanske var en hel vik isfri så kasten kunde regna över något annat än en trång å. Med tanke på hur jag skriver förstår ni säkert nu att att jag inte skulle ha sådan tur.
Det var öppet vatten, en hel vik där vinden låg på. Problemet var den fördämning som fyra lutande och täta träd bildat. Det var som en ogenomtränglig mur. I frustration hoppade jag iland och skuttade mellan vasstuvor som den galna gäddfiskare jag är. Det visade sig att jag kunde dra gummijollen fyrtio meter förbi träden och på så vis nå inloppet. Eller snarare, jag kan göra det på söndag. I morse fanns inte tiden utan jag skulle hinna fiska mig tillbaka uppströms på de ställen jag hoppat över på vägen ned.

Samma SlimJim satt fortfarande på beteslåset på hemvägen och den levererade en sista gång för dagen. En riktigt argsint gädda på knappa fyra kilo slukade gummit helt.

Efter två timmars rekande på ån, "sjövägen," kan jag sammanfatta att inloppet är isfritt vilket känns lovande inför helgen. Vidare kan jag också konstatera att SlimJimShad levererar med besked. Nio gäddor på två korta turer, på samma bete. Gummit är inte ens särskilt sargat vilket är klart imponerande av gummiblandaren TN-Lures. Framförallt med tanke på att betet är ganska mjukt och följsamt med en riktigt bra gång (vilket inte brukar vara fallet med för hårt gummi). Det ska bli intressant att prova betet i större vatten där de större madamerna håller till.

Nytt pass i ån

Det milda vädret fortsätter och under den gångna veckan har isen gått upp på inflödet till sjön. I fredags låg även två trevliga shadar, SlimJimShad från TN-Lures, i brevlådan. Jag blev tillfrågad att agera testfiskare av detta nya bete och tackade genast ja. En grön/guld och en lila/rosa med lite olika riggningar. En med båda krokar hängandes fria och en med främre fri och bakre fast. Detta är metoder jag provat på andra shadar med rundad buk t ex Hippishake från Piggkinglures och Lucy från Esoxgear. Det som brukar hända är att den med båda krokar fria får en något stabilare, vobblerliknande gång medan den andra riggningen gör att betet får yvigare och mer oberäkneliga rörelser. Så även med SlimJim, visade det sig.

Det yviga rörelsemönstret har gett gott resultat under hösten och blivit något av en favoritriggning. Men denna dag var det "vobblerriggen" som gav utdelning.


Jag började att fiska strax efter soluppgång. Det var mulet och regnade på ganska bra. Den lila/rosa fick inleda och jag blev mycket nöjd med betets gång. Rejält fladdrande shad och vaggande kropp. Problemet var vattnet i ån. Smältande snö och is hade förstås dragit med sig jord i vattnet och grumlat till det rejält. Antingen såg de inte betet eller så var gäddorna bara extremt sköldstela för det var dött som i graven. Efter en dryg timme utan ens ett pet började det kännas lätt hopplöst. Till historien hör att det är bara delar av ån man kommer åt från land så det började ta slut på fiskbart vatten (om man inte ville promenera 1,5 kilometer över leråker, vill säga).

Efter en kaffepaus dök plötsligt solen upp genom mörktunga moln. Då blev det byte till grön/guld med glitter i buken som fångar solljuset. Det högg i första kastet.

En 2-kilos som slukat SlimJimshad

På detta sätt fortsatte det. Sammanlagt 5 gäddor på ganska kort tid med en 3,5 - 4 kilos i topp. Samtliga på samma bete. Jag kan enbart konstatera att TN-Lures lyckats, att på första försöket, skapa ett riktigt bra gummibete med kraftigt lockande gång. Hatten av och tummen upp!

3,5 - 4 kilo på SlimJimshad

Utflöde

På min nyfunna sjö ligger isen sedan en månad. Som tidigare berättat fick jag då panik och rekade samt fiskade vid sjöns inflöde. Även detta vatten frös dock snabbt i slutet på november då minusgraderna var obarmhärtiga. Resignerad fick jag inse att spinnsäsongen var över. Åtminstone trodde jag det då.

Att ta för givet att även utflödet var fryst visade sig vara en felbedömning. Här är vattnet betydligt mer strömmande samt att ett litet dammflöde finns. Lyckan är gjord nu när isen ännu inte håller för en gäddmetare.

Gummi-nörd som jag har blivit fick blå/vit Lucy från esoxgear inleda morgonen. Precis som vid fisket i inflödet högg det på allra första kastet. En köldstel 2+ och kort därefter en snipa.

Jag förflyttade mig längre norrut mot åmynningen och hittade ett par djuphålor. Fisket var riktigt trögt i det kalla vattnet med synlig betesfisk och gäddor som stod stationära vid botten men inga hugg. Efter ytterligare förflyttning och byte till en ofiskad TN-Tail högg en snipa och strax därefter en till 2+.

Det var de små fiskarnas dag men det gjorde ingenting alls. Att bara få kasta med spinnspöt igen och dessutom drilla några gäddor var värt mycket i ett fiskesyndroms ögon.

  
     

I väntan på is

Ynka fjorton dagar har gått och min abstinens är svår. Jag väntar otåligt på att isen ska bli stark nog att bära mig och ismeteutrustningen. Dessutom väntar jag på isborren. Freddan (min fiskebroder från förr) och jag köpte borren tillsammans en gång i tiden men bor nu 45 mil ifrån varandra vilket försvårar samägandet. Han skulle slänga den på posten i början av veckan så planen är premiärtur på is nästa helg  (21/12) om kylan hinner göra sitt.

Först måste jag ta mig till fiskebutiken och köpa mer tafs- och stingermaterial. En hög med trekrok också. Som tidigare berättat så är det föråldrade angeldon som gäller. Med tjock blå tråd som lina och en ensam trekrok…
Utan en rejäl upphottning är de närmast odugliga. Jag vill minnas att vi bommade en hel del hugg förr i världen. Konstigt…

Denna syn mötte mig i förra veckan. Jag hade glömt hur illa det var.

Då användandet av levande mört är ganska kontroversiellt har det blivit svårt att få tag på tydligen. Kontakter inom det norduppländska yrkesfisket har dock ordnat hel, fryst strömming som väl borde fungera fint. Några gummisnoddar vid krokinfästningen och lite snitt i köttet för luktens skull. Sedan jävlar.

Jag vill uuuuuuuut!  

Nu är det över

Det jag har fasat för har nu skett. Isen är här! I början på förra veckan sjönk temperaturen en bit under nollan och även min lilla å fick en tunn hinna is. Sedan vände det och både onsdagen och torsdagen bjöd på plusgrader, vind och en del sol. På torsdagen dök det även upp en tidig julklapp i brevlådan.

TN-Tail från TN-Lures

Ett custom-bete som skrek om att få bli testad. Med detta ofiskade nyförvärv i lådan samt två dagars plusgrader i ryggen gav jag mig ut på lördag morgon, trots att det varit 4 minus under natten. Det var ett klassiskt fall av förnekelse. Innerst inne visste jag att det fortfarande låg is. Något ett fiskesyndrom bara vägrade att acceptera. När jag närmade mig med bilen vågade jag inte riktigt titta ned mot ån utan fortsatte att lura mig själv en stund till. "Det sista som lämnar en är hoppet" - som det brukar heta.

Väl framme blev jag bryskt tvingad att inse faktum; spinnsäsongen är hjälplöst över.

Snart tar förstås isfisket över men det har aldrig varit min påse direkt. Nog för att både gäddmete och trolling kan vara jäkligt roligt (och oftast metoderna för att kroka de allra största) men spinnfisket står som i en klass för sig. Därför har jag heller inte uppgraderat ismeteutrustning på ett tag. När jag senast fiskade mycket vintertid (15 år sedan) var det angeldon med tjock, blå lina och enkel trekrok som gällde. Så även denna vinter. Inga spön, inga multirullar med line-counters. Det blir dock lite tafsfix med kanske två trekrokar istället för en…

Det kommer att bli en lång vinter.