Den halva som fortfarande har is är samma som jag passerar dagligen på väg till jobbet. Jag kör sakta förbi varje morgon och hoppas se krusad yta därute men möts av en svartglänsande, blank hinna av tunn is. Gissa om jag blev förvånad när detta sms från en bekant som bor vid sjön dök upp ;
"Gott nytt gädd-år. Sjön är öppen! Det är redan en båt ute"
Vadå redan en båt ute? Jag är väl fan den som ska vara först ute, var min första tanke.
Nåväl, även om jag är tvåa ut så vet jag att det finns stor gädda så det räcker till många. Tur ändå att man har en utkik på de delar jag själv inte ser från vägen. Annars hade jag fiskat vidare i den lilla ån, ovetandes om de större möjligheterna.
 |
| En oerhört vacker syn för en norduppländsk gäddfiskare, den 1 januari |
Tanken var ett längre pass först på lördag men efter nyheten om öppet vatten kunde jag givetvis inte vänta så länge. Ett kort eftermiddagspass för rekande inför helgen klämdes in mellan övriga åtaganden.
Gummijollen packades på släpkärran med dess attiraljer och bilen styrde så mot sjön istället för ån. Sjösättning och sakta puttrande ut till ett hett sund där djupet har förbättrats något (nu 1,6 meter). Än en gång fick Hippishake från Piggkinglures inleda passet, denna dag i gösfärg. Men gäddorna var tröga något så vansinnigt. En följare i modell snipa efter första driften och jag bytte ställe samt färg på bete. Nu fick mördaren ljusblå/pearl sig en chans och en stel fem-kilos högg nästan direkt. Jag gissade på fyra kilo framför kameran men litade inte på mitt ögonmått. Nyfiken vägde jag därför och vågen visade på 5005 g. En liten stor gädda eller en stor liten.
Kort därefter nafsade sig en snipa fast på krokarna men mer än så blev det inte denna 2-timmarstur. Trots att jag provade både tailar och mindre gummi. Syftet var dock att reka och en plan har utformats inför lördagens pass. Då jädrar ska jag dra något stort för chanserna är inte många nu innan isen åter lägger lock på spinnfisket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar