Jag har panik. Värmen omsluter sommaren till slut och växtmattan lägger sig snabbt som ett lock på sjön. Hemma sitter jag med en kudde under knät för att svullnaden ska lägga sig. I väntan på operation. Med en stor känsla av maktlöshet ser jag hur den sista skälvande tiden, när sjön ännu är fiskbar, rinner ut. Dunstar bort i sommarvärmen.
Mitt fiskesug är så påträngande starkt nu att det nästan skriker i mig. Har jag tur så öppnas en lucka i helgen. Kanske redan i kväll? Jag hoppas verkligen det för att sitta hemma och tycka synd om sig själv löser knappast några problem. Och ja; att inte kunna fiska är ett problem!
Skitfiske på er, så länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar