måndag 1 juni 2015

En sportfiskares bekännelser

När jag skriver på denna blogg så handlar det alltid om mitt gäddfiske. Mest är det rena rapporter från mina turer på sjöarna men ibland också tankar kring fisket, knåp och lite tips. Nu tänker jag skriva om något helt annat, dels för att jag vill men mest för att jag behöver det.

Sedan augusti 2014 har jag varit nykterist. Det är ett märkligt laddat ord det där; nykterist. Det förknippas gärna med ord som; torrboll, pingstkyrkan, tråkmåns, och beige mm. I mitt fall var det ett val som handlade om kontroll. Alkoholen hade tagit kontroll över mig och de val samt prioriteringar som jag gjorde till vardags. Innan det blev för sent lyckades jag ta tillbaka den kontrollen. Näst efter mina barns födelse är det nog det bästa som hänt mig.

Genom åren har jag hört människor med olika beroeenden säga:
-Jag behövde fylla tomrummet. En tom fras, bara. En betydelselös klyscha, ända tills jag själv kände detsamma. Varför mitt tomrum skapats vet jag inte. Jag känner heller inget större behov av att undersöka saken. Kanske vi alla har det där hålet i själen men är olika duktiga på att ignorera det?

Nog med filosofi! Jag tänker inte låta flaskan diktera villkoren för mitt liv. Det gör jag själv! Om någon sportfiskebroder eller syster därute vet med sig att alkoholen börjar att kontrollera även deras liv istället för tvärtom; ta steget, våga bli nykter! Till skillnad från många andra så var det ganska lätt för mig att sluta. Förmodligen för att jag kom till insikt innan det gick för långt. Lätt för dig att uppmana mig att sluta, kanske någon tänker? Oavsett hur svårt det är och oavsett om man behöver hjälp eller inte; allt finns att vinna, inget att förlora!

Ett nyktert skitfiske på er, så länge!

    

2 kommentarer:

  1. Mycket viktigt och inspirerande inlägg. Tack!

    SvaraRadera