Kvällsfiske

Nu när solen lyser starkare och temperaturen stiger blir det tyvärr svårare att med framgång fiska efter jobbet på eftermiddagarna. Därför passade jag istället på att ta årets första kvällspass efter alla göromål på gården.

Jag gav mig ut klockan 19.00. En ganska rejäl sydlig vind blåste och mörka moln täckte solen. Väl framme vid min tänkta sträcka av sjön såg det ruskigt hett ut. En blå/vit/röd Hippishake startade på beteslåset och jag tänkte; nu jädrar!

Min bedömning av läget visade sig vara inget mindre än önsketänkande. Tiden för mat var över och gäddorna hade gått och lagt sig. Det var stendött. Under två timmar hade jag inte ett pet trots att både större och mindre shadar och tailbeten fick simma. Inte ens min kära röd/vita McTail dög åt dem.

Jag driftade vidare och strax innan det var dags att åka hem bytte jag ned i storlek på shad till SlimJim. Den lät sig smaka för två små och hungriga snipor, strax innan solnedgången.

SlimJim shad i glitterfegis, från TN-Lures

Förmodligen är det just runt denna tid som det är värt att fiska just nu, kvällstid. Timmarna innan var ju inte särskilt givande, trots gynnsamt väder.

Det har varit en lång och lite krånglig vår detta år. Med krånglig menar jag att det är svårt att läsa gäddornas beteende och tider. Å andra sidan är det min första vår i just detta vatten. Jag har nog haft lite för höga förväntningar och får istället notera tider, väder, beten mm. och dra lärdom av detta inför framtiden.
Nu hägrar ett längre pass på söndag. Då lämnar jag mitt hemmavatten och beger mig till den norduppländska skärgården. Då hade jag tänkt mig att dra ett riktigt monster men det ska tydligen bli 20 + och molnfritt, så vi får väl se...

Skitfiske på er, så länge!

Pike Tuesday - inte ett dugg Crazy denna gång

Ni kanske kommer ihåg inlägget från förra tisdagen? Då hade jag halvdant fiske, värdelöst om man nu ska jämföra med tisdagen innan det. Idag var det sämre ändå men vi börjar med gårdagen.

Igår tog jag en kort sväng förbi ån och det var förmodligen sista gången för säsongen. Den börjar bli väldigt grund och ganska varm redan. Snart nog är den även täckt av näckrosor.

Jag fiskade i en timme och lyckades enbart locka fyra färdiglekta hanar som dröjt sig kvar. De högg på SlimJim shad och Dofftail. Samtliga låg runt kilos-sträcket.

Snipa på Dofftail

Jag såg inte röken av större fisk trots att vädret var gynnsamt med mörka moln som hängde framför solen. Damerna har uppenbarligen dragit till sjöss och därmed satt punkt för efter-jobbet-åfiske.

Ser lovande ut men här huserar enbart snipor nu.

Då kommer vi till dagens fiske. I vanlig tisdags-ordning hann jag med ett kort sjöpass efter jobbet. Under hela dagen hade mörka, tunga moln hängt på himlen och därmed gjort det möjligt att fiska dagtid i den grunda sjön. I samma ögonblick som jag lyfte ned beteshinken i båten letade sig solen fram och hade tydligen kommit för att stanna. Under följande två timmar drev några sporadiska moln förbi som gav lite skuggning, om än högst tillfälligt. Det var då det högg lite, med betoning på lite. Gårdagen upprepades med både antal och storlek på fiskarna, 4 snipor. De högg på både stora shadar och tailbeten som jag enkom valt för att sålla bort just sniporna.

Real-eel i motoroil/guldglitter fick jobba i solskenet men
lyckades inte att locka till hugg.

En av sniporna, denna på McTail

Inte bara ån utan även det soliga eftermiddagsfisket går nu ur säsong, med andra ord. Istället stundar kvällsfisket och det är ju verkligen inte fy skam. Att komma hem, laga middag, utfodra djur, gå ut med hundar och sedan sticka till sjön med spöet laddat med poppers eller spinnerbait. Att snabbt veva hem betet, låta det åka slalom mellan näckrosorna och sedan se plogarna bryta ytan i jakten, komma närmare och sedan; smack! Riktigt kul ska det bli med sommargäddorna även om jag ju går händelserna lite i förväg nu. Efterleksfisket är ännu igång, det är bara jag som måste styra om mina vanor lite och förlägga fisket på andra tider.

Men det börjar även bli dags att prova lite andra vatten. Att ta gummijollen på släpet och åka ut till skärgården istället. Pricka in lite hungriga efterleksgäddor på nya, större vatten. Det enda problemet är att jag inte kan ett skvatt om skärgårdsfiske, inbiten insjöfiskare som jag är. Å andra sidan bjuder ju det lite tjusning också, att utforska, lära sig nytt och därmed utvecklas i sitt fiske. 

Mot nya vatten!

Skitfiske på er, så länge!

Gummi (tail) vs Jerk II

Då var det dags för en till inofficiell tävling på mitt hemmavatten. Alex från Uppsala tittade upp till norra delarna av Uppland på ett efterlekspass. För ungefär sex veckor sedan var han här och fiskade skjortan av mig med sina jerkbaits (läs om det här). Nu var det så dags för revansch, var det tänkt även om det så klart mest handlade om ett trevligt lördagspass på sjön.

Efter att ha hämtat Alex vid tåget kom vi till sjön vid åtta-tiden. Den låg totalt spegelblank mellan vassarna och det utlovade mulna vädret var väldigt soligt. Aj då! Inga vidare förutsättningar men det kunde jag just inte bry mig så mycket om vid ankomsten. Jag kunde bara tänka på motorn som havererade under den senaste turen. Det var med ett visst mått av rädsla och med ett enormt hopp som jag tömde ut den felblandade bensinen, fyllde på ny och drog igång min gamla trotjänare; mercury 2,2:an från -86. Bettan hoppade igång på första rycket och gick klockrent hela turen. Lycka!!!

Vi tuffade iväg mot det sund som varit så hett på sistone. Ett ställe som har alla förutsättningar att hålla mycket betesfisk. När vi kom fram var det fortfarande stiltje och det syntes inga tecken på aktivitet i ytan. Inget jagande och inga sprittande mörtar.

Alex körde jerk, mest Big Bandit och Busters. Jag provade några shadar men körde mestadels med tailar. De första tecken på liv var följare och petare som intresserade sig för Alex beten utan att vilja hugga. Efter några bommade lyckades han kroka en liten hungrig gädda på en Pig.

Även jag tog en mindre gädda innan vi driftade vidare, strax förbi sundet. Då gick plötsligt solen i moln och jag bytte till en viss röd/vit McTail med pearlvit bigtail. Det dröjde inte så värst länge innan ett större hugg kom. 

Den fajtades ganska bra. Ca 90 cm och runt 6 kilo.

Samma gädda.

Strax därefter hade jag ett till hugg som nästan ryckte spöet ur handen på mig. Gäddan måste ha simmat i hög hastighet mot betet, halvmissat för att sedan försvinna. Efter det hände just inte så mycket mer på det området och vi gjorde en förflyttning längre norrut i sjön, trots att jag visste att vi befann oss på rätt ställe.

Ibland undrar jag varför man fungerar så. Bara för att gäddorna stänger av jakten och tar en tupplur så behöver man ju inte följa behovet att byta plats. Nu menar jag förstås inte samma fläck utan samma område. Fiskar man på, låt oss säga, minst 100 meter i diameter som man vet håller fisk kan man ju drifta det om och om igen en hel dag. Åtminstone från olika håll och med olika beten. Det känns dock bättre för stunden att byta plats helt och därmed öka sina chanser (tror man).

Vi bytte, provade, misslyckades och åkte tillbaka. En klassiker! Och mycket riktigt var det även på ursprungsstället som resterande gäddor krokades. Men det var trögt över lag, denna vindfria dag. Det blev totalt sex krokade gäddor och ett gäng följare plus pet. Hur gick det då i tail vs jerk II?

Jo, tail lyckades klå jerk med 5-1 samt plocka största fisk. Alex menade på att han var en god och artig gäst som lät värden "vinna" på sitt eget hemmavatten. Det var i sanning god sport av honom, men hur han fick gäddorna att strunta i sitt bete är för mig en gåta. ;)

Skitfiske på er, så länge!

Åsäsongen snart över

Efter tisdagens pass fick jag i vanlig ordning mersmak. Det är märkligt det där; ju mer man fiskar desto mer vill man fiska. Som en god gäddcirkel, eller kanske ond om man frågar min fru...

Nåväl, jag besökte ån för första gången på en vecka i onsdags. Senast jag var där kunde jag konstatera att vattnet börjar bli väldigt grunt samt att näckrosorna redan börjar växa oroväckande snabbt. Det var också ganska dött i de övre delarna av ån (längst från sjön) som då fiskades av. Därför tog jag mig närmare sjön i onsdags. Otillgängligt och betydligt längre promenad (alltså tid som helst läggs på fiske då jag bara hade en timme på mig) men det var det värt.

Först fick jag en snabb 2-kilos på en blå/vit Wingman (en av vinstshadarna från Eastfield lures) och sedan förflyttade jag mig längre ned, mot inloppet. Där blev det ännu svårare att ta sig fram samt att vassen tog över strandlinjen. Det gick knappt att urskilja var land slutade och vatten började. Inte heller ett särskilt bra ställe att landa fisk på. Det struntade jag i när den lilla "pool" jag visste fanns där uppenbarade sig.

Wingman fick fortsätta att beta av en sträcka som såg riktigt lovande ut. Efter fem-sex kast fick McMy "Fegisen" ta över men utan resultat. Därefter var det dags för Dofftail (från Anchorbaits) i färgen papegoja med en grönglittrig tail (lånad från en Little miss Ronin från Roninlures). I andra kastet sög det i fint i mitt nya Okumaspö. En ganska bra fight senare dök en lång gädda upp med huvud modell större. Efter krånglig landning i vassen visade det sig vara en gädda runt metern men som var bland det smalaste jag någonsin sett. Inte konstigt att den svalde betet totalt.

Tyvärr mättade inte denna...

Releasebild på samma gädda

Därefter var det dags att avsluta och nästa fiske skulle ske på lördag morgon, var planen. Men det blir sällan så med mig. Det finns en anledning till varför jag kallar mig själv för syndrom. Idag är det ju fredag och då kommer dottern med ett tidigare tåg än vanligt. Jag brukar aldrig hinna fiska i ån då och därför tog jag aldrig med mig stövlar i bilen i morse. SMHI hade ju utlovat regn hela dagen. Regnkläder var dock med och givetvis fiskeutrustningen, den ligger alltid redo.

Väl färdig på jobbet insåg jag att ett halvtimmesbesök var fullt möjligt att genomföra, åtminstone på en sträckning av ån som ligger närmare bilen. Så fick det bli men då kom jag på att de enda skor som fanns med var ett par vanliga sneakers. Utanför regnade det ordentligt. Vad göra? Hmm, kanske dubbla plastpåsar och gummisnoddar?

Vit adidas i dubbla plastpåsar visade sig vara både torrt och varmt.
Andasförmågan var dock något begränsad...

Så blev det och det funkade fint, i brist på annat. Gäddorna var också hungriga i regnet och det blev två fiskar runt 1,5-kilo. Den andra var riktigt rolig och gav en försmak på vad som komma skall. Den körde en riktig sommarrusning med både hopp och kast.  

I morgon bitti är det dags för ett första, längre pass på min sjö sedan efterleksfisket satte igång. Ska bli mycket intressant, om jag nu lyckas få fason på min gamla motor. Annars blir det lika mycket rodd som fiske, är jag rädd.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

   

Crazy Pike Tuesday

Ni som följer min blogg vet ju vid det här laget att just tisdagar erbjuder en liten lucka för ett kort eftermiddagspass på sjön. Så även denna tisdag. Taggad efter förra tisdagens, och inte minst helgens, fiske drog jag ut till samma sund som bar frukt för en vecka sedan. En lätt nordan krusade vattnet och solen gömde sig bakom lite moln. Perfekt!

Jag började med shadar av olika slag, ett vinstbete från i lördags (den grön/vita på bilden nedan från Holmer Lures) samt ett testbete (den blå/vita Doffshaden från Anchorbaits).

Dagens laguppställning

Det var trögt och ingen ville smaka på dessa. Efter en halvtimme eller så satte jag på helgens killer; den röd/vita McTailen och gjorde en liten förflyttning. I andra kastet smackade det på ordentligt. Ett större hugg! Gäddan fightade rejält och stångade nere vid botten. Till slut kom den till ytan och det var ett stort huvud som tittade upp. Det var en fisk i 105 centimeters-klassen, 7-8 kilo. Endast en trekrok satt fast, längst ut i mungipan! Jag böjde mig ned efter håven, sänkte ned den i vattnet och gäddan körde en liten rusning. Drillandes med en hand fick jag den åter nära håvkanten men då fick hon nog, gjorde ett litet skutt (som jag inte hann parera), skakade på huvudet och spottade ut den enda kroken. Hon fanns kvar under ytan en halv sekund och jag försökte lönlöst att skopa upp henne med håven. Det var nästan som att jag hörde henne viska genom vattnet:
- Skit på dig! Du fick ditt roliga i helgen!

Lätt skamsen i nederlagets stund var jag väl benägen att hålla med henne. Jag tog dock nya tag och fortsatte min drift i sundet. McTailen byttes ut mot en blå/vit Mcrubber och ett litet snip-race stod att vänta. Fyra snabba småfiskar, sedan en 3-kilos och kort därefter ännu en snipa.

Därefter var det dags att bryta upp, ta sig tillbaka till båtplatsen och åka för att hämta dottern vid tåget. På vägen hemåt började min gamla trotjänare, en Mercury 2,2 från -86, att lukta varmt och låta konstigt. Jag påmindes om den senaste påfyllningen av bensindunken då jag blev osäker om rätt mängd tvåtaktsolja tillsatts. Jag avfärdade det då och tänkte; det blev säkert rätt. Nu är jag inte lika säker på det, kan man lugnt påstå. Jag stängde genast av motorn innan den skar helt och sedan fick det bli en power-rodd den sista biten som kändes fint i armar och rygg efteråt. Nu blir det till att tömma ur all soppa ur motorn och dunken, göra om och göra rätt samt hoppas på det bästa. Surt pass med andra ord, i dubbel bemärkelse. Det blev dock sex pigga gäddor på 1,5 timme så jag kan knappast klaga. Dessutom var det nya spöt riktigt skönt att både kasta och drilla med trots sin mastodonta ryggrad.

Skitfiske på er, så länge!

P.s

Avslutningsvis bjuder jag på en liten selfie som tydligen ska vara så populärt nuförtiden. ;)

Ännu en vinst från helgens tävling; en schysst mössa från Skinnet Lures

King of Mälaren, våren 2014

Dag 1

Det är morgon, fredag den 2:a maj. En lätt nordan blåser över mälarens vatten och det är fyra grader varmt. På en brygga syns tre gäddfiskare lasta utrustning i en röd Buster. Vid en närmare anblick ser man nästan hur det spritter i fingrarna på de tre, extremt taggade medlemmarna i Team Syndrom. En heldag på mälaren står på tur för att lokalisera fisk inför lördagens tävling men lika mycket bara för att få fiska och inte minst umgås.

Då ingen av oss kan detta vatten har vi förstås i förväg studerat sjökort och utarbetat en plan. Vi begav oss till utkanterna av en större lekvik med bra djupkanter och även struktur i form av öar och grynnor. Tanken var att delvis fiska vassnära i fickor på olekta damer men även söka på kanter ute på mer öppet vatten. Det var den första taktiken som gav utdelning. Kanske också för att kantfisket försvårades utan ekolod.

Freddan, Thomas och jag körde igång vid tio-tiden och prickade in en liten huggperiod direkt med ett par mindre fiskar i båten. Vi driftade och nötte men det var stundvis väldigt trögt.

Grabbarna står och nöter i vårsolen

Jag började med shadar, modell lite större medan Freddan nötte med mindre gummi. Thomas i sin tur testade allt i lådorna. Även jag bytte runt lite innan jag valde en röd/svart McTail med vit/glittrig Bigtail. Då vattnet var vansinnigt grumligt tänkte jag att den borde både synas och höras samt att glittret i tailen kunde reflektera lite solstrålar. Sedan bytte jag knappt bete på resten av helgen.

Vinnarbetet denna helg...

 

...som blivit rejält tuggat.

För ganska snart efter betesbytet levererade det. En fet olekt dam på 100+ cm och ca 8 kilo. Under resten av passet levererade det ytterligare två fiskar till mig, en mindre och en till 100 centimetersfisk på ca 6,5 kilo.

8 kilo tjock dam

6,5 kilo utlekt och dessvärre skadad gädda som dock klarade sig fint

Övriga medlemmar i Team Syndrom plockade också fisk denna fredag och det blev 8 gäddor upp totalt. Freddan stod för de flesta.

En av Thomas gäddor från fredagen

Lunchdags

Efter en lång dag på blåsig sjö avslutades fredagen med god mat, tillhörande dryck, stingerriggningar och krokvässning uppe i den stuga vi lånat över helgen.

Dag 2 - tävlingen

07.30 satt vi i båten, vansinnigt taggade. Vi skulle åka till Sigtuna, till starten och vara där till kaptensmötet med regelgenomgång klockan 08.15. Väl där blev jag lika överrumplad som vid höstens tävling; jädrans vad många båtar det var! 120 teambåtar (tror jag) med dryga 300 supertaggade gäddfiskare som vankade av an på bryggorna, rastlösa och otåliga. Jag anmälde oss, hämtade ut mätbräda och protokoll samt deltog på kaptensmötet. Sedan fick båtarna börja tuffa ut sakta ur hamnen, liggandes bakom kontrollbåtar som plötsligt drog på och då var det igång.

Lugnet före stormen. Minuterna senare vrålade motorer och
"havet stormade" av svallvågor från alla håll.

Starten gick lugnt och sansat till då fältet delade sig i två läger; de som drog söderut (de flesta) och resten som drog norrut (vi och kanske 20 båtar till). Vi valde att lägga lite tid på transport och hade nästan en halvtimmes färd till de ställen vi bestämt oss för. Som tur var släppte ju tävlingsledningen iväg oss i förtid så vi kunde börja fiska tio minuter över nio som var starttiden. Vi körde samma strategi som dagen innan; vassnära drifter och lite variation på beten, bortsett från jag då som körde med samma röd/vita McTail 95% av dagen. 

Det började oerhört trögt och på de två första timmarna hade jag en följare som nafsade i tailen vid båtkanten som det mest spännande. Sedan lossnade det lite för Thomas som tog två snabba gäddor på McRubber, en på 80 cm och en på 60cm. Tävlingen var igång och nu gällde det att fylla på med fler och längre då ju tävlingen går ut på att få så många sammanlagda centimeter som möjligt på de fem längsta fiskarna. Dessutom är det också priser för längsta fisk, individuellt. 

Vi nötte vidare i samma vik men fisket dog ut och vi bestämde oss för att dra lite söderut. Under full marsch ropar Freddan: 

- Där borta ser det schysst ut, och pekar på en liten vassträcka. Vi stannar för att dra ett par kast och jag krokar en på 67 cm nästan direkt. Vinden hade ökat något så under avkrokning, mätning och fotografering så drev vi ned en bit.

- Vi tar om den driften, säger jag och kör tillbaka. I nästa kast, på samma fläck, blir det ett stort hugg, även denna på samma McTail. 

107 cm och ca 8 kilo (inte samma gädda som dagen innan, den var kortare och olekt)

YES! Nu jäklar börjar vi vara med i matchen, tänkte vi och drabbades av tävlingsnerver för första gången under dagen. Nu var det jakten på den femte fisken som gällde och den levererade Thomas strax därefter, en snipa på 58 cm. Vid det här laget var vi uppe i 372 cm och det kommer man inte långt på. Dessvärre började klockan att bli ganska mycket och det var dags att röra sig söderut mot Sigtuna då tävlingen slutade klockan 16.00. Vi hade dock tillräckligt med tid för att göra ett flertal stopp på vägen men plötsligt var det riktigt trögt igen.

Vi åkte, stannade och nötte av en sträcka, åkte igen och stannande på nya ställen. Ju närmare Sigtuna vi kom desto fler båtar var det som gjorde samma sak och de ställen vi tänkte stanna på hade säkerligen redan blivit hårt fiskade av flertalet båtar innan oss. Det började kännas lätt hopplöst att bättra på statistiken och klockan var vid det här laget en bit över tre. Vi fortsatte dock på samma sätt och när det började bli dags att åka till hamnen gjorde Freddan det igen.

- Där borta ser det schysst ut, säger han och jag litar direkt på hans magkänsla. En liten vassträcka som precis blivit driftad av ett annat team. Jag stänger av motorn, ställer mig upp och säger lagom kaxigt:

- Då ska vi se vad ett syndrom med en McTail kan åstadkomma, och lägger in betet i en vassficka. Smack! 87 cm klockan 15.37. Tackar! Därefter packade vi ihop och drog in till hamnen. 

Vi tänkte att vi skulle följa prisutdelningen. Som lag hade vi ju inga chanser med 400 cm (22:a plats blev det) men jag hade möjlighet till pallplats på den individuella tävlingen med min fisk på 107 cm. 

Tävlingsledningen börjar att ropa upp resultatet i längsta gäddan. Han börjar med plats 15...

...och kommer så småningom till plats tre och det är jag!!! Jäklar så kul!
Det låter också fint med delad andra plats för tvåans gädda var lika lång.

Stort grattis till vinnaren av längsta gäddan, Micke från
Team Pikebusters/Sundbybergs sportfiske med en gädda
på 111 cm. Foto lånat av kingofmälaren.se

Och ett lika stort grattis till Team Leech/Jiggar.nu som vann
lagtävlingen och fiskeresan till Norge med imponerande 486 cm.
Foto lånat av kingofmälaren.se 

Lyckan var stor för min del och vinsterna likaså. Några timmar tidigare i båten sa jag till grabbarna att jag nog kunde vinna lite schyssta beten på min längsta fisk. Men jag hade aldrig räknat med att trava därifrån med ett nytt spö, ett tiotal riktigt fina beten och lite annat smått och gott. Det blev en saftig bonus.

Möra, frusna och överlyckliga (åtminstone jag) drog jag och Freddan sedan tillbaka till stugan. Thomas tackade för sig och åkte hem till väntande familj och söndagsjobb. Väl i stugan började liksom dagens händelser att sjunka in i ackompanjemang av en mycket stadig whisky. Freddan tyckte att vi skulle fira och halade fram cigarren. Kvällssol på altanen, gott sällskap, whisky, cigarr och en lång gädda i resultatlistorna, vad mer kan man begära? Lördagen gav en härlig kväll i firandets tecken som kanske höll på lite för länge. Åtminstone med tanke på att alarmet ljöd 05.20 på söndagen.

Dag 3

Söndag morgon. Tidigt, sömnbrist och lite dagen efter, så där. Freddan och jag drog ut på ett kort efter-tävlingspass. Han hade ju dryga 40 mil hem så det var färdigfiskat redan vid 09.30. Jag bommade men var nöjd med att få testa ett nytt spö och lite nya beten. 

Nytt spö (Okuma EVX Musky) och ett av de snygga betena. Denna från Mälaren Lures.

Freddan drog tre pigga snipor i solvassarna. Snipan på bilden nedan tog på ett utav de vinstbeten som Freddan fick av mig för sin klockrena förmåga av välja fångstgivande platser; en blå/grön/vit wolf-tail.

Sedan var fiskehelgen till ända och ganska mätta på sjön tog vi oss hemåt, åt var sitt håll. Det var en härlig fiskehelg som bjöd på det mesta. Nu är det en väldigt lång väntan tills hösttävlingen går av stapeln och den missar jag inte i första taget.

Skitfiske på er, så länge! 

P.s

Jag vill också passa på att tacka tävlingsledningen för en mycket välorganiserad och trevlig tillställning, om ni nu skulle råka läsa detta.

Mycket fiskande - lite bloggande

Det har varit ett veckoslut och en helg med extremt mycket fiske och lika lite bloggande. King of Mälaren gick ju av stapeln igår och i fredags körde vi en heldag med testfiske. Fisket har varit stundvis väldigt trögt men utdelningen ändå riktigt bra. Tre fiskar över metern, två precis runt 8 kilo och en på ca 6,5. Sedan ett okänt antal mindre fiskar. Den längsta fisken mätte 107 cm, togs på tävlingsdagen och gav mig osannolika tredje plats på längsta fisk. Full rapport och inlägg med alla bilder kommer när jag är hemma igen, där datorn finns.

Skitfiske på er alla, så länge!