Åsäsongen snart över

Efter tisdagens pass fick jag i vanlig ordning mersmak. Det är märkligt det där; ju mer man fiskar desto mer vill man fiska. Som en god gäddcirkel, eller kanske ond om man frågar min fru...

Nåväl, jag besökte ån för första gången på en vecka i onsdags. Senast jag var där kunde jag konstatera att vattnet börjar bli väldigt grunt samt att näckrosorna redan börjar växa oroväckande snabbt. Det var också ganska dött i de övre delarna av ån (längst från sjön) som då fiskades av. Därför tog jag mig närmare sjön i onsdags. Otillgängligt och betydligt längre promenad (alltså tid som helst läggs på fiske då jag bara hade en timme på mig) men det var det värt.

Först fick jag en snabb 2-kilos på en blå/vit Wingman (en av vinstshadarna från Eastfield lures) och sedan förflyttade jag mig längre ned, mot inloppet. Där blev det ännu svårare att ta sig fram samt att vassen tog över strandlinjen. Det gick knappt att urskilja var land slutade och vatten började. Inte heller ett särskilt bra ställe att landa fisk på. Det struntade jag i när den lilla "pool" jag visste fanns där uppenbarade sig.

Wingman fick fortsätta att beta av en sträcka som såg riktigt lovande ut. Efter fem-sex kast fick McMy "Fegisen" ta över men utan resultat. Därefter var det dags för Dofftail (från Anchorbaits) i färgen papegoja med en grönglittrig tail (lånad från en Little miss Ronin från Roninlures). I andra kastet sög det i fint i mitt nya Okumaspö. En ganska bra fight senare dök en lång gädda upp med huvud modell större. Efter krånglig landning i vassen visade det sig vara en gädda runt metern men som var bland det smalaste jag någonsin sett. Inte konstigt att den svalde betet totalt.

Tyvärr mättade inte denna...

Releasebild på samma gädda

Därefter var det dags att avsluta och nästa fiske skulle ske på lördag morgon, var planen. Men det blir sällan så med mig. Det finns en anledning till varför jag kallar mig själv för syndrom. Idag är det ju fredag och då kommer dottern med ett tidigare tåg än vanligt. Jag brukar aldrig hinna fiska i ån då och därför tog jag aldrig med mig stövlar i bilen i morse. SMHI hade ju utlovat regn hela dagen. Regnkläder var dock med och givetvis fiskeutrustningen, den ligger alltid redo.

Väl färdig på jobbet insåg jag att ett halvtimmesbesök var fullt möjligt att genomföra, åtminstone på en sträckning av ån som ligger närmare bilen. Så fick det bli men då kom jag på att de enda skor som fanns med var ett par vanliga sneakers. Utanför regnade det ordentligt. Vad göra? Hmm, kanske dubbla plastpåsar och gummisnoddar?

Vit adidas i dubbla plastpåsar visade sig vara både torrt och varmt.
Andasförmågan var dock något begränsad...

Så blev det och det funkade fint, i brist på annat. Gäddorna var också hungriga i regnet och det blev två fiskar runt 1,5-kilo. Den andra var riktigt rolig och gav en försmak på vad som komma skall. Den körde en riktig sommarrusning med både hopp och kast.  

I morgon bitti är det dags för ett första, längre pass på min sjö sedan efterleksfisket satte igång. Ska bli mycket intressant, om jag nu lyckas få fason på min gamla motor. Annars blir det lika mycket rodd som fiske, är jag rädd.

Skitfiske på er, så länge!