Skärgårdsfiske

I söndags tömde jag båten på grejor, den som ligger i hemmavattnet. Istället kördes de igår vidare till upplandskusten och lastades (eller snarare trycktes ned med våld) i min lilla gummijolle. Det hade äntligen blivit dags för lite skärgårdsfiske!

Jag utgick från Hargshamn och fiskade i närområdet då varken motor eller båt är konstruerade för längre utflykter. För första gången fick jag även chansen att testa mitt lilla enkla ekolod ordentligt.

Ekolod på batterihink. Man tager vad man haver...

Jag började i en grundare vik med tillhörande kanter utanför. En måttlig nordan och mulet till trots så började det trögt. Kanske berodde det på det extremt mjölk-grumliga vattnet? Efter en timme utan kontakter drev jag genom ett sund och bytte till en Mcmy i glitterfegis-färg. Ett bete som säkert hängt torrt i ett år men som äntligen fick simma igen. Nu skulle det rasslas så gäddorna kunde höra grejorna åtminstone. Efter att ha bommat två snabba och våldsamma hugg så insåg jag felet; dubbla ringar mellan bete och krok. Tydligen hade jag kört paddel på betet vid något tidigare tillfälle och då kan ju dubbla splitrings vara en bra grej för att öka krokningsförmågan när betet vaggar mycket. Men när det sitter en tail på så blir det snarare tvärtom. Jag riggade om och strax därefter satt första fisken.

Ganska kort men grov...

... och urstark fisk på drygt 5 kilo. 

Jag tog ytterligare en mindre fisk på Mcmyn innan solen plötsligt bröt fram och det blev byte till grön/guldigt gummi i form av Abstain Swimmer. Det fortsatte att hugga i det smala sundet längs en vassträcka.

Först lugnt in mot båten...

... och därefter lite "stjärtvandring" på ytan som avslutning.

Sedan blev det bara en mindre gädda till innan vinden dog ut och fisket likaså. Jag puttrade istället runt och försökte lokalisera lite abborre runt några grynnor i kvällssolen. Det hela skedde lite halvhjärtat och lyckades inte alls. Jag var helt inställd på gädda denna kväll så när de inte längre ville äta packade jag ihop och begav mig hemåt istället. 

Det var trevligt att få komma ut till skärgården igen. Och även att få testa helt nya vatten. Trots att fisket var ok runt Hargshamn kändes det som om denna plats krävde en större och snabbare båt för att kunna transportera sig en bit för bättre fiske. Så är det ju förstås på många ställen men här kändes det mer påtagligt. Eller så visste jag bara inte vart jag skulle, vilket kanske är mer troligt? Oavsett får det bli lite längre söderut nästa gång, om jag inte hinner klämma in Östhammar däremellan.

Skitfiske på er, så länge!