torsdag 26 februari 2015

Fiske från förr, kapitel 6

I förra kapitlet skrev jag om mitt ensidiga betesval under början av 90-talet. Hur en viss Rapala Magnum i färgen GM (green mackerel) fick nästan all tid på mitt beteslås, främst under trolling men även vid spinnfiske. Men där fanns ju förstås andra också. Här nedan syns några gamla favoriter som fortfarande ligger och dammar i Plano-lådan.

Den gamla monster-lådan...

...fylld med godbitar från förr.
Hur fina och fångstgivande de andra än må vara så var det ändå samma Rapala Magnum som en sensommareftermiddag gav ännu ett PB.

Jag och kompisen Johan var ute och trollade efter gös. Det hade varit en seg tur med enbart några gäddor upp. Vi styrde hemåt och passerade ännu en gång motorvägsbron som jag skrev om i förra inlägget. Strax efter att vobblerna passerat bron så fick jag hugg, i stort sett på samma ställe där jag tidigare fått min PB-gädda. Fisken drog med tyngd ned mot botten och jag utbrast:
-Det måste vara en stor gös!

Johan och jag blev genast nervösa och ångesten över möjligheten att tappa fisken sköljde över mig. Efter att ha drillat i någon minut började det att kännas konstigt. Den gjorde inte så mycket motstånd men ändå kändes det tungt och linan pekade ned i vattnet på precis samma ställe. Jag höll spöet helt stilla och slutade att veva. En tyngd i andra änden men sedan helt stilla. Konfunderad släppte jag efter försiktigt och tyngden var kvar men minskade. Sedan vevade jag in och då tog det stopp helt, som ett bottennapp. Jag gjorde om proceduren med samma resultat. Vad fan? Jag förstod ingenting och släppte efter mer lina igen. Plötsligt dök en stjärtspole upp bredvid båten, från ett helt annat håll än där linan gick ned i vattnet. Det var en stadig gös som enkelt kunde landas. Efter avkrokning och bonkning (som man ju ibland gjorde) förstod jag vad som hade hänt, knäppte loss betet och vevade in linan runt den stock som fisken simmat under. Linan var rejält fransad efter sin omgång med stocken men som tur var höll den och ett nytt gös-PB var ett faktum.


Den vägde 4,6 kilo och den vikten står sig än idag som min tyngsta gös. Jag har knappt fiskat gös sedan dess men det skulle vara roligt att åter prova. Synd bara att mina nuvarande vatten inte håller denna vackra (och goda) fisk.

Skitfiske på er, så länge!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar