Fiske från förr, kapitel 2

Vi var fast i fisket, jag och Freddan. Timmarna på sjön var många och trots att våra föräldrar påstod att de aldrig såg till oss längre tror jag samtidigt att de tyckte det var ganska skönt. Det finns ju värre saker två tonårskillar kan syssla med, i föräldrars ögon.

Året efter vår sportfiskedebut (jag tror att det var 1988) hörde vi talas om att det fanns gös i Valloxen. En kamrat, David, och hans pappa hade visst fångat några i sjöns södra del. Jag och Freddan, som vid det här laget mest rodde drag med Hi-Los, valde en ljummen försommarkväll att kasta med spinnare och jigg utanför en liten ö. Vid denna tid hade vi hunnit skaffa oss haspelutrustning anpassad efter lättare gäddspinnfiske. Jag minns inget om spön och rullar mer än att det stod ABU på alla grejor.

Vi fiskade ett tag och jag vill minnas att vi fick lite abborrar men bara smått. Plötsligt hojtar Freddan till att han har en finare fisk, förmodligen en bra gädda. När fisken något senare kom upp till ytan kunde vi först inte förstå vad vi såg. Det var ingen gädda och den var för stor för att vara en abborre.
-Det är en gööööös, skrek Freddan varpå vi båda fick ett sådant massivt adrenalinpåslag att det uppstod kalabalik i båten. Men fisken håvades och glädjetjuten ekade över sjön.

Freddans första gös och jag med en, i dåtidens mått mätt, stor abborre.

Trots att jag gladdes åt min väns fångst minns jag också hur avundsjuk jag blev. Jag ville också få en gös men då vi nästan uteslutande fiskade efter gädda så skulle det dröja till året efter innan det var min tur.

Jag har försökt dra mig till minnes hur denna lilla gös fångades men utan resultat. Det enda jag vet med säkerhet är att jag var glad och fisken smakade utmärkt. Det mesta smakade lite väl utmärkt enligt mig vid denna tid och fiskejackan började att fyllas ut. Det var början på en tidsepok som jag och Freddan kom att kalla; the fat years. Mer om detta men framförallt om fisket under denna tid i kommande kapitel. 

Skitfiske på er, så länge!