Sidor

tisdag 7 oktober 2014

Betesval och tekniker på mitt hemmavatten

Jag har tidigare skrivit om gäddbeten och det enorma utbud som numera finns på marknaden. Detta inlägg kommer inte att handla om vilka utav dessa beten som är de bästa då något sådant inte existerar. Som med allt annat så är det marknaden som styr och givetvis tillhörande marknadsföring. Enkelt uttryckt; hade Claes "Svartzonker" Claesson tillverkat ett stort gäddskeddrag istället för Mcrubbern så hade "alla" haft det på sina beteslås nu och fångstrapporterna med stora gäddor hade haglat in. Därmed inget ont om Mcrubber som råkar vara ett grymt gummibete. Men som ni alla vet så är gäddor kinkiga ibland och attraheras av en typ av rörelse/färg/storlek ena dagen för att gilla det motsatta dagen efter. Detta har jag skrivit lite löst om tidigare så därför skriver jag nu enbart om vilka beten som fungerat bäst i mitt hemmavatten under de olika årstiderna. Dessutom tänkte jag skriva lite om vilka metoder jag funnit mest effektiva.

Först lite om mitt vatten för att förstå mina betesval. Sjön har ett medeldjup på 1,5 meter under våren när vattnet står som högst. Botten består enbart av lera i ett jämnt skikt. Alltså finns inga djuphålor eller grynnor. Strandlinjen består uteslutande av vass och under sommaren växer sjön igen av en heltäckande näckrosmatta. På hösten är sjön, som i alla andra sjöar, mycket grundare än på våren.

Vår - förleksfiske

Inloppsviken med en tunn strimma öppet vatten. När bilden togs var det sjukt mycket gädda
som stod i det syrerika vattnet. De högg som galningar på stort gummi. Några dagar senare hade isen gått.
När isen precis har gått (och även innan) letar sig gäddorna in i de grunda, södervända lekvikarna. Vattnet är väldigt kallt och relativt klart. Vid dessa förutsättningar är grundgående och saaaaakta sjunkande beten ett måste då hemtagningen är extremt långsam samt vevstoppen långa. Detta är prime time för jerkfiske. Om man dock (som jag) inte använder sig av denna metod så kommer ett välviktat, svävande tailbete att göra jobbet istället. Även shallowriggat gummi är effektivt men svårare att hålla borta från botten.


Dräpare i kallt vatten. Hogshad, Hippishake och Conqueror från
PiggKing Lures. Gissa vilken färg som funkar bra på våren...? 
Efter vinterns kalla vatten, och därmed gäddans minskade ämnesomsättning, är de ofta glupska på våren och stora beten kommer till sin rätt. Med stora menar jag shadar upp till 25 cm och tailbeten upp till 30 cm. På min sjö funkar lite dovare färger bäst i det relativt klara vårvattnet, med blå/pearl som ständig favorit.

Vår - efterleksfiske


Utlekt metersdam på Slim Jim Shad
från TN-Lures i grön/guldglitter
Egentligen kan man säga att det som står ovan även gäller här. Skillnaden är dock att vattentemperaturen stigit något och att det ibland krävs lite snabbare hemtagning med fler och kortare vevstopp samt även mer ettriga beten. Gäddorna brukar dock fortfarande vilja ha stora beten då de vid denna årstid koncentrerar sig på stor vitfisk som är inne för lek i de grunda vikarna. Denna period på året kan erbjuda berg-och dalbanefiske. Ena dagen har man en vansinnig huggsexa utan dess like för att nästa dag bomma helt.
Liten Dofftail från Anchorbaits i gapet på en utlekt metersfisk.
Papegojfärgen var riktigt het under efterleksfisket i våras.
Då kan tricket ofta vara att gå ned i storlek på bete. Från 20-25 cm shad till 15-18 cm. Små tailbeten kan nu också vara ruskigt effektiva. Då solen ofta är sällskap denna tid så är grön/guldglitter en favoritfärg.

Försommar och sensommar


Högsommaren hoppar jag över då det ju inte går att fiska här hos mig vid den tiden. Under försommaren, när näckrosorna börjar att ploppa upp, åker spinnerbaitsen fram. De brukar vara riktigt grymma då, snabbt hemvevade. Gummi funkar förstås också i blandade storlekar. Problemet med snabbt hemvevade gummin som är shallowriggade är deras benägenhet att rulla. På vissa modeller hjälper ett päronbly i beteslåset medan andra måste riggas om med jigghuvud. Den extra vikten gör ingen skillnad vid fiske på grunt, växtrikt vatten då hemtagningen är så pass snabb. Mina tailbeten får oftast vila mer och mer under denna årstid. Varför, kanske ni undrar? Det enda bra svaret jag har är att de inte verkar fungera lika bra. Vissa tailbeten har dessutom samma problem som gummin vid snabb hemtagning; de vill gärna lägga sig på sidan eller till och med rulla, ibland. Då vattnet blir lite grumligare denna årstid brukar jag välja mer skrikiga färger under försommaren. Guldglitter fungerar dock alltid i solsken!

Mcrubber i grön/guld - grymt försommarbete!
Sensommaren i grunda sjöar är ytbetets tid. Vid gryning och skymning jagar ofta gäddan i ytan och ett skramlande spinnerbait bland näckrosorna kan vara melodin. Jag skulle gissa att ett walk the dogbete skulle vara grymt men har inte hunnit prova det ännu (har heller ingen lämplig utrustning för ändamålet). Detsamma gäller gäddpopper - har inte heller blivit av ännu. Skrikiga färger fortsätter att vara det som oftast gäller.



Tidig höst


Stora stim av löja söker sig in mot vasskanterna och gäddorna följer efter. Då de verkar vara fullt fokuserade på löja så funkar oftast små beten bäst. Jag kör då mycket med 6´ Kopyto, Hippishake Jr och små tailbeten.
Relax Kopyto 6´
Spinnerbait fortsätter också att vara effektivt men hastigheten är nu lägre. Vassnära eller i och precis utanför växtbälten brukar vara de ställen där man ska leta.

Sen höst

Releasebild på en 9,4:a som tog en Hippishake i
blå/pearl i början av november 2013
Nu är vi tillbaka till det riktigt kalla vattnet. Gäddorna fyller upp depåerna inför vintern och då kommer de stora shadarna tillbaka tillsammans med större, svävande tailbeten. Hemtagningen blir riktigt långsam och vevstoppen långa. Det är fortsatt vassnära som gäller. Den röd/vita färgen är nu grym och blå/pearl mfl. är förstås också riktigt bra.

Mctail med Bigtail har sin storhetstid under tidig vår
och sen höst, åtminstone i mina hemtrakter
Som ni gäddfiskare förstår så är detta en generell redogörelse för vilka beten jag använder hur och när. Ingen regel utan undantag, som det brukar heta. Sedan kan det ju fungera helt annorlunda i en djup sjö med blandad bottenstruktur som dessutom inte växer igen på sommaren. Detta blir således kanske några tips till de som fiskar i liknande vatten som jag gör.

Skitfiske på er, så länge!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar