Tillverka egen tafs till gäddspinnfisket

Jag tänkte här demonstrera hur jag tillverkar mina tafsar. Det finns mängder av metoder och framför allt material att tillgå. Jag har provat en rad olika men fastnade för Mustads nickelcoated wire. Den inhandlades på sportfiskeprylar.se (länk här) och finns där i 100, 80 eller 50 Lb. Alla tre ligger på 25-metersspolar och kostar 89:- styck. Otroligt prisvärd wire som är slitstark och som inte kinkar så lätt. Jag bör kanske tillägga att detta material är mjukt och därmed inte optimalt för jerkfiske, även om det fungerar hyfsat.

Jag använder den grövsta, 100 Lb av den enkla anledningen att det var den enda som fanns i vintras när nya material skulle prövas. Med facit i hand så är den kanske onödigt grov men den har ändå fungerat utmärkt under mitt gäddfiske i år, hittills. Samma material används även till mina stingers. I regel använder nog de flesta gäddfiskare tunnare material till stingers än till tafsar. Detta kanske för att slimma gummibetena och även reducera vikt, gissar jag. Jag har dock personligen inte funnit några nackdelar. De gummibeten jag fiskar med har samma gång som med tunnare stingers och ett stort antal gäddor har blivit krokade på ett bra sätt.

Samtliga gummin har 100 Lb-stingers. Här en Hippi Shake.

Nåväl, åter till tafsarna. Någon av er som läser detta kanske undrar varför jag inte använder fluocarbon som så många andra. Jag fiskade med det förra sommaren och blev av med två fina beten efter att gäddor bitit av materialet. Då körde jag ändå med 1 mm. Samtidigt har en del andra fiskare aldrig varit med om detta trots många års användande av fluocarbon. Kanske hade jag otur men för mig räcker möjligheten att materialet kan bitas av för att välja bort det. Tänk om drömfisken attackerar och den förloras på det sättet. Nej, jag tar inte risken utan har sedan dess övergått till wire. Vissa menar också på att gäddorna skyggar om wiren ger för tydlig kontur i vattnet. Jag har svårt att tro det men om det stämmer borde det enbart gälla mycket klara vatten. En bit över 200 gäddor under 2014, fångade i grumligt insjövatten med 100 Lb-tafsen stödjer min teori.

Nu till tillverkningen. Detta behövs:

• Wirematerial
• Wirelås (storlek beroende på material. Till min 100 Lb behövs 2,0 mm)
• Lekande (jag använder Darts superrolling nr 6)
• Beteslås (jag använder BFT staylock nr 3 eller 4)
• Avbitartång
• Wirelåstång eller spetstång
• Krympslang (ej nödvändigt)

Börja med att klippa av wiren i önskad längd. Jag gillar långa tafsar och brukar kapa en bit på ca 70 cm. Den färdiga tafsen blir då ca 65 cm lång. Trä på ett wirelås och sedan genom öglan på lekandet. Trä sedan tillbaka wiren genom wirelåset och bilda en lagom stor ögla.

Trä tillbaka en tredje gång, ta tag i änden med tång och tajta till så gott det går.

Använd sedan valfri tång för att stänga wirelåset. Själv använder jag vanlig spetstång och trycker hårt på två punkter några mm in på låset. Var noga med att inte pressa längst ut på låsen då wiren kan skadas och brista vid tung belastning.

Klipp sedan av överflödigt material.

Upprepa samma procedur i wirens andra ände med beteslåset och sedan är tafsen färdig. Vill man dock ha krympslang så klipper man till två bitar på ca 1 cm vardera och trär på dem innan man börjar med ände nummer två.

Därefter träs de ovanpå de stängda wirelåsen och krymps på plats med en tändare. Värm ganska hastigt medan wiren snurras.

Fördelen med krympslang är att det fastnar mindre skräp på tafsen under fiske i vegetation.

Sedan är tafsen färdig och svårare än så är det inte. Det finns mycket pengar att spara på egen tillverkning samt att man får precis den längd som önskas. Så ni som inte redan gör det; ut och shoppa och hem och knyt!

Lycka till och skitfiske på er, så länge!