Fiskebroder

Idag fick jag återigen äran att fiska med Freddan, min gamla fiskebroder från förr. Förr var en tid då vi fortfarande bodde hemma hos föräldrarna, hade fjunig och sporadisk skäggväxt samt tjuvsnusade samtliga fisketurer. Det var en tid då haspelutrustning var det enda tänkbara med tillhörande vobblers.
Annat är det nuförtiden med triggerspön, multirullar, tailar och shadar.

Freddan med sitt St. Croix Top´n Tail
 

Vi började i gryningen denna vackra morgon. Mulet väder var utlovat under tidig morgon och sedan skulle det bli soligt.

Freddan riggar i soluppgången

Det stämde och den mulna perioden, som enbart varade en knapp timme mellan 06.30 - 07.20 var den enda period som var någorlunda bra bland de lekande gäddorna. Freddan plockade då två fiskar på söderjiggen, en 3:a och en 4:a. Jag bommade en bättre fisk som högg en halv sekund efter att mitt hemsnidade bete landat i vattnet och därför hanns aldrig något mothugg med.

Snidat förra sommaren och har sedan legat och dammat, bortglömt.
Vet inte riktigt varför då jag lyckades få till riktigt bra gång, på något sätt.

Följande fyra timmar hade jag fem pet och Freddan plockade en snipa, även den på söderjiggen. Själv provade jag det mesta utom just söderjiggen eftersom jag inte har någon. Åtminstone inte som är hel och fiskeduglig. Jag körde med en handfull olika shadar och lika många tailbeten men lyckades inte locka efterleksgäddorna. Kanske för att de inte har hunnit blivit så många än, de som är färdiglekta.

Vi nötte vidare och strax innan det var dags för hemfärd bytte jag till Dofftail från Anchorbaits.

Dofftail, papegoja

I första kastet fick jag den i särklass fetaste gädda jag någonsin krokat. Det var en liten rackare, normalt en enkilos som nu såg ut att väga det dubbla. Tyvärr blev det inget foto på den fisken som behövde en snabb återsättning. Orutinerat nog så blev det inga bilder av gäddor alls idag. Jag var så inne i mitt eget fiske att jag missade att fota Freddans fångster. Som sagt; orutinerat, framförallt av en bloggare. Freddan hade en annan teori. Den löd att jag medvetet undvek att dokumentera hans fångster för att senare kunna neka att de ens inträffat. Så kan det ju också ha varit, förstås...

Nu blir det en knapp veckas hård längtan till nästa fredag. Då ska det tre man starka Team Syndrom ut på Mälaren och känna av läget inför lördagens tävling. Det ska bli riktigt roligt och jag kan knappt vänta, även om det ju inte finns något annat val.

Skitfiske på er, så länge!