Gummit är omriggat, krokarna vässade och både lådor och beteshinkar är organiserade. Tailar har lagats eller bytts ut och en ännu en uppsättning tafsar samt stingrar har tillverkats. Men sedan då? Vad gör man nu?
Med viss avundsjuka ser jag alla duktiga betesbyggare som gnor i verkstaden likt flitiga små tomtenissar. Det gjuts och snidas, slipas och lackas. Vad roligt det ser ut, att tillverka och experimentera fram nya fångstgivande kreationer. Det nu frusna vattnet gör ju att en säsong automatiskt avlöser en annan. Spinnsäsongens avslut blir betestillverkningens början. Nu har jag förvisso, likt många gäddfiskare med mig, gett mig på tillverkning av egna beten. De blev hyfsade och har fångat lite fisk men jag har trots detta kommit till insikt. En del är ämnade att laga mat och andra att foga kakel. På samma sätt är en del ämnade att tillverka beten och andra att köpa dem. Jag tillhör tveklöst den senare gruppen. Mitt finlirs-snickeri och tålamod är rejält begränsat, har det visat sig.
Därför köper jag gladeligen beten från de som vet hur man tillverkar dem. Gärna också från "mindre" tillverkare, ännu icke kända för den breda sportfiskemassan. Det blir lite mer personligt när man beställer direkt av hantverkaren och ibland får chansen att bestämma färgsättningen själv.
Det är kanske det man får ägna sig åt under lågsäsongen? Att vattna ur plånboken och samla på sig en hög med custombeten?
Senaste tillskottet; Lilla My - ett vansinnigt snyggt tailbete från Roninlures |
Det blir ju trots allt som julafton varje gång postens gröna kuvert dyker upp i brevlådan. Här ska dock ett varningens finger höjas. Det är kraftigt beroendeframkallande och många före mig har fastnat i det så förrädiska betesknarkar-träsket. En mörk plats med få och smala utvägar.
Jaha, då får jag väl börja isfiska istället då, trots att jag inte har lust. Fiskebegäret börjar bli vansinnigt nu. Mörka skuggor växer ur hörnen, kramar ett bultande hjärta. Tankarna grumlas, snurrar allt fortare mot avgrundens kant. Och sedan rösterna ur dunklet, dessa röster...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar