På min nyfunna sjö ligger isen sedan en månad. Som tidigare berättat fick jag då panik och rekade samt fiskade vid sjöns inflöde. Även detta vatten frös dock snabbt i slutet på november då minusgraderna var obarmhärtiga. Resignerad fick jag inse att spinnsäsongen var över. Åtminstone trodde jag det då.
Att ta för givet att även utflödet var fryst visade sig vara en felbedömning. Här är vattnet betydligt mer strömmande samt att ett litet dammflöde finns. Lyckan är gjord nu när isen ännu inte håller för en gäddmetare.
 |
Gummi-nörd som jag har blivit fick blå/vit Lucy från esoxgear inleda morgonen. Precis som vid fisket i inflödet högg det på allra första kastet. En köldstel 2+ och kort därefter en snipa.
Jag förflyttade mig längre norrut mot åmynningen och hittade ett par djuphålor. Fisket var riktigt trögt i det kalla vattnet med synlig betesfisk och gäddor som stod stationära vid botten men inga hugg. Efter ytterligare förflyttning och byte till en ofiskad TN-Tail högg en snipa och strax därefter en till 2+.
Det var de små fiskarnas dag men det gjorde ingenting alls. Att bara få kasta med spinnspöt igen och dessutom drilla några gäddor var värt mycket i ett fiskesyndroms ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar